Under de tio år som föregick coronapandemin förlorade kulturtidskrifterna 10 procent av sin arbetsstyrka. 70 procent av alla kulturtidskrifter uppger att de under samma tid tvingats till sparåtgärder, 30 procent har tvingats minska på utgivningstätheten och lika många har tvingats minska på användningen av frilansar. Det framgår ur en utredning som tidskriften Ny Tid har gjort.
Den finlandssvenska pressens och kulturtidskrifternas framtid har diskuterats flitigt under oktober och november i och med de politiska turerna kring statens kulturfinansiering och det så kallade minoritetsspråkstödets framtid efter nedläggningen av Svensk Presstjänst. För tillfället ser kulturtidskriftsstödet för 2022 ut att vara tryggat, liksom prenumerationsstödet för kulturtidskrifter riktat till biblioteken. Trots detta är de små tidskrifterna trängda, visar svaren från en enkät som Ny Tid skickat till medlemstidningarna i Kultti ry, Finlands kultur-, vetenskaps- och opinionstidskrifters förbund.
Kultti har kring 170 medlemstidskrifter, och enkäten besvarades av 60 av dem, vilket ger en svarsprocent på 35 procent. Resultaten ska alltså ses som riktgivande snarare än som fakta, men ger ändå en god fingervisning om kultur- och opinionstidskrifternas situation (i fortsättningen för enkelhetens skull gemensamt omnämnda som “kulturtidskrifter”.
Skalar man upp svaren för att gälla alla 170 tidskrifter, tecknar sig en dylik bild av tidskriftsfältet:
- – Kulturtidksriftsfältet omsätter årligen kring 10 miljoner euro
- – Kulturtidskrifterna sysselsätter kring 60 personer på heltid och 320 personer på deltid
- – Årligen publiceras i kulturtidskrifterna – åtminstone – 4 000 frilansartiklar
- – Kulturtidskrifternas ansvariga redaktörer får i genomsnitt betalt kring 1600 €/mån
- – Den ansvariga redaktörens ersättning rör sig mellan 25 € och 4440€/mån
- – Bäst betalda är universitetens tidskrifters, studenttidningarnas och större förbunds tidskrifters ansvariga redaktörer
- – Medianarvodet för en frilansartikel är 200 €, medeltalet 245 €
År 2012 beviljade Undervisnings- och kulturministeriet 1 170 000 € i kulturtidskriftsstöd. År 2022 är den förväntade summan samma som i fjol, det vill säga kring 890 000 €. Under de senaste tio åren har alltså det statliga stödet till kulturtidskrifterna sjunkit, samtidigt som produktions- och postningskostnader stigit och annonsintäkter minskat. Inte heller de finlandsvenska fondernas finansiering av kulturtidskrifterna har nämnvärt ökat under samma tidsperiod. Svenska kulturfondens satsning Kritikbyrån är förvisso en välkommen satsning, men riktar sig direkt till frilanskritiker och stärker inte själva tidskrifternas ekonomi.
Följaktligen uppger 70 procent av de svarande tidskrifterna i Ny Tids enkät att de under de tio år som föregick coronakrisen har tvingats till sparåtgärder.
- – Endast en tidskrift uppger att den utökat personalstyrkan – med en person.
- – Däremot har det från de 60 svarande tidskrifterna försvunnit 17 hel- eller deltidstjänster.
- – Skalar man upp det att motsvara hela fältet, betyder det att tidskrifterna tappat 45 tjänster sedan 2010. Det motsvarar 10% av den uppskattade arbetsstyrkan.
- – I denna uträkning finns inte med alla de tidskrifter som sedan 2010 lagts ner, vilket betyder att personalförlusten antagligen är större.
- – 7 procent av de tillfrågade tidskrifterna uppger att de antagligen tvingas lägga ner tidskriften om inte kulturtiudskriftsstödet höjs.
Av de tidskrifter som mottar eller har sökt statens kulturtidskriftsstöd anser endast drygt en fjärdedel att stödets storlek motsvarar behovet. I enkätens fria svar är det många som poängterar betydelsen av offentligt verksamhetsbidrag: “Kulturtidskriftsstödet är särdeles viktigt, eftersom det är ett stöd som man inte med våld måste rikta till något ‘projekt’.” I flera av svaren återspeglas en frustration över att det är så få aktörer som betalar ut regelrätta verksamhetsbidrag, utan att tidskrifterna blir tvungna att utforma sin ekonomi som ett lapptäcke av mer eller mindre behövliga “projekt”.
“Jag anser att inom tidskriftsbranschen skulle det vara nyttigare med stöd till den egentliga verksamheten, eftersom det är en långsiktig verksamhet att göra tidskrifter”, skriver en ansvarig redaktör. “Jag skulle önska att tidskriften skulle få stöd till grundfinansiering av verksamheten, som inte skulle behöva sökas varje år”, skriver en annan. En tredje redaktör anser: “Olika projektfinansieringar kan visserligen också vara till nytta, men överlag är det arbetsdrygt att söka projektfinansiering, och tar resurser från den egentliga verksamheten.”
Enkäten skickades till kring 170 Kultti-medlemstidningar i maj 2021, och svarstiden pågick till augusti 2020. Utredningen förverkligades av Ny Tids chefredaktör Janne Wass, som även är styrelsemedlem i Kultti ry. Enkätsvaren har använts som bas för en artikel i Ny Tid 11/2021.
Excel-tabell med de centrala svaren i enkäten hittas här
Mer information: Janne Wass, janne@nytid.fi, 040-587 4816